Analys av Folkhälsomyndighetens webbplats

Webbplats: Folkhälsomyndigheten

Adress: www.folkhalsomyndigheten.se

Skärmbild av Folkhälsomyndighetens webbplats

Översikt

Webbplatsens syfte Att tillhandahålla information om folkhälsa
Huvudsakliga målgrupper Allmänhet, journalister, forskare och studenter
Organisation Trädformad struktur med huvudkategorier och underkategorier
Responsivitet Webbplatsen fungerar på både datorer och mobila enheter

Syfte

Direkt när man kommer in på sidan möts man av en logotyp, länkar till ett aktuellt projekt samt snabbknappar till ”Hitta statistik”, ”Läs publikationer” och ”Sjukdomsutbrott” [1]. Kollar man längst ned i sidfoten står det en sammanfattning av vad det är för typ av myndighet och vilka uppdrag den har. Det går därför ganska snabbt att bilda sig en uppfattning om webbplatsens syfte.

Målgrupp

Baserat på de artiklar och den information som finns tolkar jag det som att webbplatsen riktar sig till flera målgrupper. Dels riktar den sig till allmänheten, som letar efter lättillgänglig information om ett specifikt område eller en viss fråga, men också till grupper som journalister, forskare och studenter som letar efter mer ingående information, såsom statistik.

De olika delarna är också utformade efter sina respektive målgrupper. Artiklar för allmänheten har en mer allmän och lättförståelig ton, medan publikationer och statistik ofta använder ett mer fackmannamässigt språk. Enligt Sundström är det viktigt att utgå från vad användarna försöker uppnå när en webbplats utformas [2]. Att webbplatsen erbjuder både enklare information och mer fördjupat material är därför rimligt med tanke på de olika målgruppernas behov.

Navigering

Navigeringen känns strukturerad, med en meny där det går att orientera sig till myndighetens olika huvudområden. Logotypen tar användaren tillbaka till startsidan och man hittar kontaktinformation och ytterligare länkar längst ned på sidan.

Informationsstrukturen är trädformad med huvudkategorier och underkategorier, vilket känns lämpligt eftersom myndigheten har en viss spridning på sina uppdrag. Sundström beskriver gruppering och namngivning som viktiga verktyg för att göra en stor mängd information överskådlig [3]. Folkhälsomyndighetens indelning i huvudområden gör det möjligt att samla många sidor utan att alla behöver visas samtidigt i huvudmenyn. Nackdelen är att användaren ibland kan behöva gå igenom flera underkategorier för att hitta rätt information.

Bilder

På startsidan möts man huvudsakligen av en större bild. Den används just nu för projektet ”Fritidskortet” och byts antagligen ut när något annat behöver prioriteras. Går man in på sidan om Fritidskortet finns bilder som visar lekande och aktiva barn, antagligen i syfte att inspirera allmänheten att använda fritidskortet.

Sundström skriver att bilder bland annat kan skapa stämning, ge mänsklig anknytning och fungera som en introduktion till innehållet [4]. Bilderna med barn gör ämnet mer personligt och visar vilken grupp projektet riktar sig till.

Sidorna som hanterar statistik saknar däremot ofta fotografier, vilket kan vara rimligt eftersom de riktar sig till en annan typ av målgrupp. Där är statistiken, tabellerna och diagrammen viktigare än bilder som främst skapar en viss känsla.

Tillgänglighet

Jag har lite svårt att tolka alla tillgänglighetskrav i WCAG som Användbarhetsboken beskriver, men vid en granskning av webbplatsen hittar man direkt flera tillgänglighetsanpassningar. Dels finns en funktion för att få innehållet uppläst, dels finns särskilda sidor med lättläst information, teckenspråksfilmer och information på olika minoritetsspråk [5].

Detta innebär dock inte att hela webbplatsen är fullständigt tillgänglig. I myndighetens egen tillgänglighetsredogörelse står det att webbplatsen endast är delvis förenlig med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service [6]. Bland de kända problemen finns filmer som saknar syntolkning eller textning, tabeller där rubriker inte är korrekt uppmärkta och diagram där viss information endast kan nås med muspekaren. Det kan göra webbplatsen svårare att använda för personer som använder skärmläsare eller navigerar med tangentbord.

Sundström skriver att alternativtexter ska ge personer som inte kan se en bild tillgång till bildens väsentliga information [7]. För en synskadad användare är det därför inte tillräckligt att sidan ser tydlig ut. Rubriker, bilder, länkar, tabeller och andra funktioner måste även vara korrekt utformade för hjälpmedel.

Responsivitet

Jag hittar inget läge där webbplatsen inte fungerar bra. Jag har testat den i webbläsarna Firefox, Google Chrome och Microsoft Edge. Jag har även testat mobilt på både Android och iPhone. Innehållet anpassar sig efter skärmens storlek och går fortfarande att läsa och navigera.

Sundström menar att en webbplats inte bör utgå från antaganden om användarens skärm- eller fönsterstorlek, utan i stället bör kunna anpassa sig efter tillgängligt utrymme [8]. Folkhälsomyndighetens webbplats följer detta råd genom att exempelvis anpassa innehållets placering och samla navigeringen i en meny på mindre skärmar.

Att webbplatsen fungerar bra på olika enheter är också något man kan förvänta sig eftersom det är en välkänd svensk myndighet som ofta behöver nå ut med viktig information till en stor del av befolkningen.

Slutsats

Sammantaget är webbplatsen tydlig, responsiv och anpassad för flera olika målgrupper, även om det fortfarande finns vissa problem med tillgängligheten.

Referenser

  1. Folkhälsomyndigheten, ”Folkhälsomyndigheten – Myndigheten för folkhälsofrågor” . Hämtad 2026-09-08.
  2. T. Sundström, ”Vad är användarens mål?” , Användbarhetsboken, 2005. Hämtad 2026-09-08.
  3. T. Sundström, ”Bunta ihop och döpa” , Användbarhetsboken, 2005. Hämtad 2026-09-08.
  4. T. Sundström, ”Använd bilder” , Användbarhetsboken, 2005. Hämtad 2026-09-08.
  5. Folkhälsomyndigheten, ”Lättläst, teckenspråk och minoritetsspråk” . Hämtad 2026-09-08.
  6. Folkhälsomyndigheten, ”Tillgänglighet för Folkhälsomyndighetens webbplats” . Hämtad 2026-09-08.
  7. T. Sundström, ”Bilder skall ha alt-text” , Användbarhetsboken, 2005. Hämtad 2026-09-08.
  8. T. Sundström, ”Gör inga antaganden om skärmens eller fönstrets storlek” , Användbarhetsboken, 2005. Hämtad 2026-09-08.

Tillbaka till presentationssidan